Recension – Som Zlatan fast bättre

Har precis läst ut boken Som Zlatan fast bättre av Niclas Christoffer.

Simon är 15 år och han drömmer om att han ska bli den bästa fotbollsspelaren i världen. Någonsin. Han vill bli som Zlatan, fast bättre!
 Simon bor med pappa Erik och lillebror Pontus i Stockholm. Simons mamma Elin nyligen har omkommit i en olycka och livet är därför lite upp och ner. Alla foton är bortplockade om familjen talar inte om vad som hänt. Olyckan tystas ner och sopas under mattan. Pappa Erik har chans att få ett nytt jobb i Malmö och därför bestäms att familjen ska börja om. Det är med blandade känslor familjens flyttlass körs iväg. Simon lämnar både flickvännen och farmor kvar i Stockholm och lillebror Pontus vill inte alls flytta. Trots detta ser Simon att han har världens chans – han söker och kommer in på fotbollsgymnasium och lyckan står högt i tak.
Efter terminens första träningspass säger tränaren att det vore bra om Simon gick ner några kilon, han skulle bli både smidigare och snabbare då. Självklart lyssnar Simon på detta – han ska ju bli bäst i världen! Simon börjar därför hoppa över måltider och träna extra hårt och det stå inte på förrän han har fastnat ordentligt i ätstörningsproblematiken. Pappa Erik är själv fast i sin sorg efter Elin så han märker ingenting Som tur är finns det andra vuxna omkring Simon som kan se hur det är fatt och tillsammans med Simon inleda kampen tillbaka till livet. För en kamp bli det….
Boken berör och känns angelägen och jag tror inte det finns så många böcker som handlar om grabbar med ätstörningar. Den fyller därför definitivt sin plats.
Bild 2

7 reaktioner till “Recension – Som Zlatan fast bättre”

  1. Nej det är inte ofta man läser om killar som har ätstörningar, jag har aldrig gjort det och ändå finns denna fara absolut i deras krets också. Tack för rescensionen =)

    /Loka

    1. Hej Loka. Kul att du hittat hit! Nej jag har heller aldrig läst om ämnet, däremot om alkoholrelaterad problematik i fotbollsvärden, dock inte i skönlitterär form. Nu måste jag kika in hos dej … 🙂

  2. Det lät lite tragiskt. Men det är den krassa verkligheten. Det är dock sant att man inte hör så ofta om pojkar m ätstörningsproblem. Jag säger oxå, tack för recensionen:) Kram

    1. Oftast handlar det ju om tjejer/kvinnor som ska leva upp till olika krav. Författaren själv har dock varit drabbad så även om boken är påhittad finns en bakgrund av skrämmande sanning.

  3. Det var intressant att lösa din recensionen, men det har ju pratats en del om den här boken och att det är bra att man ätter fingret på att även grabbar kan drabbas av ätstörningar. Det är fruktansvärt att de unga ska ha sådana krav och ideal som de vill leva upp till. Borde inte vi vuxna göra någonting åt det? Kram 3 M

    1. Visst borde vi det! Att ge grunden till en god självkänsla är viktigt. Att få höra att den duger som den är, att prestationen är helt i sin ordning. Inte att behöva bli påmind om att du kan bättre. Om man själv vet att man gjort sitt bästa, ska man kunna luta sej tillbaka och vara både nöjd och stolt över det! Kram

Kommentarer är stängda.