Förankra markisen!

Alla som varit ute på campingäventyr vet  att det finns en hel del saker att pyssla med när man stannar. Klossar ska hjälpa husbilen i våg, stödbenen ska vevas ner på husvagnen, handbromsen ska dras i. Matta läggs ut och möbler i matchande färg ställs på plats under markisen, som naturligtvis också har färgmatchning. 
På husbil finns ju en markis-kasett som är skruvad i karossen så det gäller att förankra den ordentligt så inget ruskigt händer. Vi har ju hört andra som fått både markis och tak och kanske även kaross förstörd för att det kommit stormvindar, så man kan aldrig vara nog försiktig. Markisen ska fästas enligt konstens alla regler. Markisbenen spikas fast och en stormlina dras över hela härligheten. 

Bra. Nu kan vi sättas oss med en fika och koppla av. Sen är det dags för att utforska både campingplats, omgivningarna och badet. Alltihopa på en gång. När hela familjen sen sprungit fram och tillbaka som yra höns, har vi koll på läget. Vi vet exakt var badet är, hur duscharna ser ut och vart bästa bageriet ligger, så vi kan få nybakta frallor till morgonkaffet.
Sen är det dags för kvällsmat och vi letar upp restaurangen som ligger strax bredvid. Det är mycket folk här och vi får vänta en bra stund innan våra pizzor kommer på bordet. Det smakar riktigt gott och det var värt att vänta på. Mätta och belåtna går vi hem och kryper till kojs.

Det är nu det börjar. Alla som varit ute på campingtur, framförallt i alperna, vet så fort ett oväder kan komma. Och gå. Vi har somnat och sover riktigt skönt. Plötsligt vaknar jag till och undrar över vad det är som låter så konstigt. Tittar ut genom det ena alkovfönstret, men ser inget speciellt. Det låter dock som om det regnar och blåser för fullt, så jag vänder mej och tittar ut genom det andra fönstret. Jag kan snabbt konstatera att det är ett jätteoväder som dragit in med piskande regn och rejäla stormbyar. 


Jag ser sedan hur markisen viker sig in mot bilen. Och i samma sekund jag konstaterar detta, slutar hjärnan fungera. Jag kastar mej över maken, för naturligtvis sover jag innerst i alkoven, över fallskyddet på 1 sekund blankt och ner för stegen i ett enda kliv. Sedan kastar jag mej ut och suger tag i markiskanten – som Jane i lianerna tillsammans med sin Tarzan.  Jag kan säga att Susanna Kallur inte skulle haft en chans i den starten, och över/förbi hindren. När resten av familjen kommer ut för att hjälpa till, så står jag där, hållandes i markisen, iklädd bara mässingen, med regnet som inte faller, utan kommer piskande – på tvären! 

Med gemensamma krafter får vi in markisen, oskadd så när som ett stag som blivit böjt och jag kan lugnt konstatera att ingen på campingen är ute på kvällspromenad. 

8 reaktioner på ”Förankra markisen!

  1. Vi brukar alltid tycka att det är så skönt med husbil, om man jämför med alla med husvagn. Vi stannar, plockar ut möblerna och korkar upp vinet… och sedan sitter vi där och tittar på husvagnsgrannarna som sliter med förtält, stödben, staket, möbler som ska ut i förtältet och allt vad det är… Men markis, det har vi ju! Vi använder den rätt sällan, så vi är inte så värst bra på det där. Nu brukar vi försöka spänna fast den i backen med linor och tältpinnar. Men vi har varit med om att den börjat dra väg och vi stått där och slitit i blåsten. (Medan husvagnsgrannarna suttit i sina förtält i godan ro och tittat på ;))

  2. He he he känns igen…. vi fick det en kväll i 30-graders värme så alla fönster och takluckor var oxå öppna…alla möbler som stod på plats…..var börjar man…..Fast vi lyckades utan skråmor:)

  3. Jo nog tar det längre tid för en husvagnsägare att få ordning på alla prylar. Numera drar vi ALLTID in markisen till natten. Det går så snabbt att veva ut den dan därpå om den behövs.

  4. hu ja, det där har vi med gjort ett par ggr. Och precis som du så har det oftast varit jag som vaknat men ingen annan. Innerst i alkoven jag med..En gång Ikroatien så försvann allt, bord stolar, kläder men markisen lyckades jag rädda i sista stund. Att vi sedan krockade tre dagar senare och förstörde markisen där istället är ju en annan historia…

  5. Hade ni tur att rädda allt i ett oväder och sen oturen att krocka! Hoppas det inte blev för mycket skador och att den historian ända slutade någotsånär lyckligt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.