I Wikipedia kan jag läsa att tiden mellan trettondagen och fettisdagen kallas oxveckor, just för att dessa veckor upplevs extra tröga och tunga. Det jag funderat över är om dessa veckor verkligen är jobbigare än andra och varför är de isåfall det? En vecka är ju alltid 7 dagar och nu har ju ”resan” mot ljusare tider börjat. Snart är det den 4 mars, då fettisdagen inträffar och då tror jag våren knackar på dörren. Bjuder på några vårbilder, så länge
12 reaktioner på ”Oxveckor”
Kommentarer är stängda.
Nej det är absolut inga ”Oxveckor”, inte för mig i alla fall. Om det finns oxveckor så ligger de i garderoben nu, väl inpackade. Kram
Skönt att du får ta det lite lugnare nu jämfört med i december. Låt oxveckorna ligga i garderoben resten av året 🙂
Kram
oxveckor har jag aldrig hört talas om. Nu går vi ju för varje dag mot ljusare tider kan inte bli bättre.Kram
Det märks redan att det blivit ljusare tycker jag! Härligt!
Kram
Härliga vårbilder!
Jag har förut alltid tyckt att november har varit den värsta tiden på året. Mörkt och eländigt. I december kommer ju juleljusen och – oftast – snön. Men nu sen vi flyttat till Torrevieja så är inte november särskilt tung. Den heller 🙂
Tack – nej i Torrevieja kan jag förstå att det aldrig finns jobbiga veckor 🙂
November gillar jag inte men nu är vi ju på väg mot ljusare tider!
Även här nere där det redan är ljust!
Jag tycker livet känns lättare i och med att det vänder!
Kram
Håller med om att november nog är värst. Jag tyckte alldeles bestämt att jag hörde en talgoxe idag 🙂
Kram
Vilket roligt namn…har också alltid tyckt att Fettisdagen låter roligt, det är där man äter semlor eller?
Tidigare var det så att det bara fanns Semlor på fettisdagen (dagarna) Sedan många år tillbaka kom semlorna redan efter nyår, men nu i vinter åt jag saffrans-semla redan före jul 🙂
tycker att det borde heta trögveckor i såfall 😉 näää, men det är ju nu som man längtar som allra mest till våren, speciellt som snön vräker ner ute här i Åstorp
kramar
Sköna vårbilder… härligt att veta att för varje dag som går så kommer vi allt närmare 🙂
Oxveckor har man ju hört, men jag har aldrig lidit av några sådana
Kram…